Det tar tid att ta sig runt sevärdheterna. Dels att det är en bit mellan dem samt att moppen maxar 110 i nedförsbacke:) Men man hinner se så mycket mer än om man suttit i en bil och stirrat rakt fram. Idag blev det en resa till Huay Monkol Templet som har världens största staty av Luang Poh Tuad.




Så här glad var jag för att jag fick mata fiskarna, catfish.


Så glada blev fiskarna för att jag matade dem.


På väg till Templet hade jag sett en skylt som det stod Elefant sjukhus på. Det behövde undersökas. Det visade sig vara en plats där de tog hand om sjuka, gamla och elefanter som "hamnat på glid". Elefanter som varit "turistmagneter" i BKK som de köpt av deras tidiagre ägare. 2-300.000 Baht hade de kostat att lösa ut.



Eftersom det är olagligt att mata elefanter på gatan (10.000 Baht i böter) så är det bättre att få dem därifrån resonarar man. Jag fick mata dem som fanns på området utan att böta, ja 100 Baht kostade korgen med åtta ananaser. 93 år var den gamla käringen, sorry, elefanten och var pensionerad. De hade även elefanter som gjorde lite trix för åskådare och man kan göra utflykter på elefantryggen om man vill. Ett schyst initiativ för elefanterna tycker jag.

Jep som var en av föreståndarna på Hutsadin Elphant Foundation.




Började prata med en kille som fångat en krabba på Kao Takiab beach (en av de lugnare, sydliga stränderna) när det plötsligt visade sig att han var norrman! Det blev en konversation på svenska... Han gillade Hua Hin och framför allt stränderna runt Takiab (apberget) som inte är lika turisttäta.